gården & vi

Vi har köpt gården till slut av 2007 och flyttat in på februari 2008. Under de sista åren har vi förändrat gården efter våra idéer och vi försöker göra den till ett mysigt hem för oss och samtidigt utvecklar den till ett intressant utflyktsmål för våra gäster.

Mellböda Gård … historia och dess tidigare invånare

Gården har varit en liten typisk öländsk bondgård i Böda socken. Namnen Mellböda Gård fick den från oss, i socken är den känd som Bagare-Ragnars Gård. Byggnaderna byggdes mellan 1942 (huset) och 1947 (ladan) av äkta makarna Ragnar och Elin Andersson, vilka drev lantbruk med mjölkkor fram till 60-talet. Boendehuset byggdes om under 70-talet så att balkongen försvann och blev ett rum. Vi tror att det var för att kunna dela huset i två separata lägenheter (och får på det sättet mer plats på övre våningen) för att sedan hyra ut. Samtidigt byttes takbeläggningen till svart plåt. Den bruna fasaden tyckte många Bödabo inte om. Än idag kommer folk fram till oss och berättar om den förskräckligt fula fasadfärgen och att de är så glada att huset är rött nu.


Angelika Ann Kammerer

Jag har utvandrat redan en gång tidigare – jag var då 4 år gammal och kom med min mamma och min yngre bror från USA. Jag växte sedan upp i en ful förort norr om München. Som 19-åring flyttade jag hemifrån till storstaden Berlin. 1990 föddes min son Jan Lukas och 1996 föddes sedan min dotter Leah Marie. Jag uppfostrade även mitt bonusbarn Ric (f. 1988).

Jag är ingen blyg person snarare tvärtom. Ibland kan jag vara ganska besvärlig för att jag bryr mig om och blandar mig i saker och ting. Positivt sagt: jag tar gärna hand om andra, har ett stort hjärta för barn och jag försöker även att behålla lite av min egen barnslighet. Tyvärr finns inte tillräkligt med tid för att ha flera djur, men det skulle jag gilla. Jag är en 100%ig känslomänniska – jag tänker med hjärtat och jag handlar även efter det. Ofta sprudlar jag av ideér. Livet är för kort för att man ska ha långtråkigt! Det som jag inte gillar med mig själv, är min otålighet och att jag babblar för mycket.

På min fritid tycker jag om att måla, släktforska, läsa skönlitteratur och så klart drakflygningen – jag skulle gärna ville lära mig alla häftiga tricks som man kan göra med sportdrakarna på himlen. Om du är intresserad, så är du välkommen att ta en titt på min konst-hemsida (länk).

Jag har flyttat ganska ofta i mitt liv – runt 15 gånger. Men jag längtar efter att rota mig äntligen – förhoppningsvis här i Mellböda. Och när jag ska ha blivit gammal, vill jag gärna vara en lustig gumma i brokiga kläder med konstiga ideér, vilken alla barnbarn tycker om att besöka.

Kex

Jag är född på en ö, jag också – mitt i Tyskland. Skämtsamt sagt: jag döptes med Spree-vatten, sedan växte jag upp i Berlin murens västra skugga.

Att åka skateboard och cykel, spela fotboll på lekplatsen och bygga modellbåtar var mina favorit sysselsättningar. Efter en skyddad barn och ungdom vilken jag delade med två vildbasade bröder, följde min äventyrstid: Jag åkte omkring på min motorcykel, först till alla hörn av Tyskland, sedan även utomlands bl.a. till Frankrike, Israel, Sydengland, Norge och genom Alperna. 1995 upptäckte jag passionen för att segla – tyvärr ägnar jag alldeles för lite tid åt det idag.

När det gäller arbetet är pengar bara en biroll för mig. Att ha roligt, att lära sig något nytt och att utöka sina kunskaper är mycket viktigare för mig. Det som fascinerar mig är att utveckla helt nya idéer, att hitta en genomförbar lösning och att omsätta detta för att få ett bra resultat. Därför arbetade jag, förutom i mitt yrke som kock, även som glassförsäljare, vakt, vaktmästare, fastighetsförvaltare och administrator i olika branscher. Bästa tiden var i Segelschule Berlin, där jag fick ta hand om motor- och segelbåtar.

Kära vänner hävdar att jag har – som i ordspråket – tålamodet hos en ängel och envisheten som hos en åsna. Min kreativitet är beryktad och min dragning till skoningslöst tydliga ord är fruktad.

Jag tänker nästan aldrig på ålderdomen. Mitt liv äger rum här och nu – ej i det förflutna och ej i framtiden.

Efter att ha känt varandra i nästan 40 år var det nog dags för oss att gifta oss. Detta hände den 31 maj 2023 i vår trädgård.